Bortom solen
bakom molnen
är det svårt att se
som att ha slutit ögonlock
och genom ögonfransar
ser världen lite annorlunda ut
Jag har räknat andetagen
sen du gick
känn varje sekund
i mitt bröst
Mina rop
en bön om hjälp
en önskan om tröst
när livet sviker
Mina rörelser
alltid vända mot dig
söker efter den
som en gång fanns
Bortom solen
bakom molnen
är det väldigt ensamt
som en liten blomma
viskande om natten
ditt namn
fredag 8 januari 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
O, så vackert! Det blev helt tungt i bröstet.
SvaraRadera