Här hos mig

När du är här
ler mitt hjärta
och mina ögon skrattar

Mitt beroende

Ett hjärta som brinner
bränner sönder min kropp
som trånar, längtar, söker

Ett ensamt ord, det enda
som ger elden styrka
är min överlevnad

Vart jag än går
följer du mig
överallt ser jag dig

I min spegelbild, i stadens ljud
mellan bokens ord
mitt i solen, finner jag dig

Du, mitt beroende
jag tror jag slutar andas
om du lämnar mig

Raka linjer

Världen far förbi
människor, bilar, stränder
jag ser samma hav
som du nyss sänkte dig i
din kropp, värmd av solen
tågets puls, i takt med livet
närmar mig dig
du som varit långt hemifrån

Himmeln blå, oändlig
oceanen lika så
små båtar, långt där ute
äventyr, fantasier
hur länge sen är det
som du var hos mig
rälsen, två raka linjer
ett spår mot dig

Jag saknar

Jag saknar dig så
det är svårt att förstå
att du tagit dig in
och aldrig kommer gå

Aldrig igen

För varje minut som går
blir mitt leende svagare
som om jag på väg att förlora

Jag försöker hålla fast dig
i minnet, doften, känslan
istället finner jag ett tomrum

Den fasta punkt du varit
finns inte längre kvar
att stanna över ytan, svårt

Aldrig har jag saknat som jag gör nu

En fråga

kan vi ligga vakna inatt
jag i min säng
du på en annan plats

för nu när nätterna
är tre
tills vi ses

ska jag fråga till jag vet
att bilden som jag ser
är allt som du mött

en illusion
av att vara närmre
än jag tror

låt oss dela dagen
om inte på riktigt
så åtminstone efteråt

Tillbaks till dig

Jag hade många ord
men för lite tid att berätta
om det
som finns i mig
det är försent

Jag minns när du åkte
hur jag längtade så
efter sånt
som var omöjligt
att nå

Jag vill ha tillbaks
de dagar
då jag hade ett val
nu har jag förlorat
hela dig

Utan dig

När sängen är tom
kall, ensamheten
mitt enda sällskap
var ska jag då gå?

Ingen famn som värmer
inga andetag
bara tystnad

saknar din närhet

Hur ska jag överleva
utan dig?

Jag behöver dig

med eller utan dig
jag klarar mig
inte lika lätt
men det går

för jag behöver
ha dig
i min närhet
för att må bra

Att födas

Dagar när
nya människor föds
sker mirakel

Begränsning

Du har en begränsning
som hindrar dig
från att flyga
att våga
ta ett steg
längre ut

Ett stopp
som får dig att stanna
där du varit
förut

En gräns
som binder dig
till platser
du känner igen

Du är fast
i ett liv
av mönster, rutiner
gamla vanor

Du är den begränsning
som håller dig kvar
på jorden
för du gräver
din egen grav