Ibland glömmer
jag att frågan
om hur du mår
är enkel
Att den väcker
ett frö
som behöver kärlek
för att gro
Att utesluta dig
från mitt liv
vore en kamp
mot livet
inget jag vill
För utan dig
skulle glädjen
och hoppet
dö
När jag blundar
ser jag inte
sorgen
i dina ögon
Övergiven
berättar din blick
Jag vet
vad jag ska göra
ge dig mer
Du ska få
all kärlek
och mina ord
jag vill veta
hur du mår
tisdag 4 maj 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Vackert!
SvaraRaderaFint ... tankfullt
SvaraRaderaJa verkligen fint och mänskligt.
SvaraRadera