Det var dimma
de dagar
mina ord försvann
i en vind
Jag trodde aldrig
att jag
skulle få se dig
nära mig igen
Jag önskade
ingen annat
än att få
älska dig
Jag ville slippa
ligga i en säng
fylld av längtan
och tom på drömmar
Det är dimma
de dagar
jag inte ser
vägen jag ska gå
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Gillar hur dimman omsluter dikten. Men störs lite av motsatsen i "fylld av längtan
SvaraRaderaoch tom på drömmar", tänker att om man längtar så borde man väl också drömma. Vacker och sorgsen känsla.